Teatermaskinen har satt ihop en monolog om klimatet som de gärna kommer ut och spelar.

Enligt de senaste klimatrapporterna så har vi bara några få år på oss att förändra det system som vi har byggt upp.

Tänk vilken möjlighet — för vill vi verkligen leva så här?

Vi har gjort den här föreställningen för att vi ser ett behov av att fördjupa miljödebatten. Vi anser att det krävs en förändring av vårt tankesystem för att en reell förändring ska vara möjlig.

Kan vi tänka utanför det förståelserum som samhällsstrukturerna skapar?

Hur kommer det det sig att fler och fler måste gå på antidepressiva medel för att orka med att leva? Vad är det ett symptom på? Hur sitter det ihop med den klimatsituation vi har idag?

Hur uppfattar vi vårt samband med naturen och varandra?

Produktionsgrupp

Författare: Mirjam Hector

Regissör & Dramaturg: Jonas Engman

Skådespelare: Yohanna Idha

Producent (bokning): Hannes Olsson, 0730–232517, hannes@teatermaskinen.com

Författare

Gabriel Widing

Instruktioner

Skicka ut följande till alla cirkelledare, eller skicka ut det första stycket tillsammans med en ny snackis varje gång ett nyhetsbrev går ut till cirkelledarna.

Är du cirkelledare? Ta gärna upp hållbar utveckling till diskussion i din studiecirkel! Varje [månad/vecka/nyhetsbrev] ger vi förslag på en snackis inom miljö– och klimat som kan vara värd att ta upp med deltagarna.

Mat är alltid dagsaktuellt

Hur kan vi bidra till en hållbar utveckling genom att äta bra? Är frågan viktig? Tittar man på krav– och rättvisemärkningar? Går det att odla någonting själv eller hitta andra närproducerade alternativ där ni bor? När under året ska man äta vad? Hur ofta äter ni vegetariskt?

Den globala uppvärmningen

Den samlade kåren av klimatforskare är oroliga för att planeten ska bli varmare. Vad beror det på? Hur påverkar det olika länder? Påverkar det oss i Sverige? Vad kan vi göra för att minska den globala uppvärmningen?

Biologisk mångfald

Många växt– och djurarter är hotade av klimatförändringarna. Flera arter går förlorade varje dag. De kan ha viktiga funktioner i ett större ekologiskt sammanhang, de kanske renar vattnet eller när något annat djur. Vad kan vi göra för att behålla biologisk mångfald i Sverige på andra platser på jorden?

Energifrågan

Kärnkraft, olja och kol. De fossila bränslena är ändliga resurser, de kan ta slut. När händer det egentligen, är minskad energiförbrukning något vi behöver tänka på redan nu? Hur håller vi oss varma, hur värms era hem, arbetsplatser och studielokaler upp? Hur producerar och distribuerar vi varor? Hur förflyttar vi oss? Hur kan vi utveckla förnyelsebar energi?

Transporter

Vi reser och rör på oss varje dag. Hur tar ni er till jobb, skola och vänner? Vad är fördelarna med kollektivtrafik och cykel? Kan vi minska bilberoendet? Vad skulle krävas för att förändra era egna och hela stadens livsmönster? Är det rimligt att flyga på semester varje år? Varifrån kommer bensinen vi tankar bilen med, vilka länder?

Hemmet

Vad gör ni hemma för att bidra till en hållbar utveckling? Hur står det till med källsortering, energibesparing och matvanor? Finns det pengar att tjäna på klimatsmart leverne eller blir det bara dyrare? Finns det sätt att förenkla för människor att leva hållbart där du bor?

Miljötänkande på jobbet och i skolan

Vad gör du och dina medarbetare eller din skola för klimatpåverkan? Finns det något man kan göra bättre? Vad finns det för svårigheter och möjligheter att förändra den situationen? Slösar man på energi och andra resurser?

Konsumtion

Var produceras varorna vi handlar? Möbler, leksaker, teknikprylar, osv. Har du habegär efter något speciellt just nu? Vad är det som får oss att vilja samla på oss nya ägodelar. Finns det något vi ångrar att vi köpt? Går det att dela med sig av sina grejer så att alla inte måste köpa samma sak?

Miljörättvisa

Vad har det globala nord för skuld gentemot syd? Kan vi kompensera för de resurser vi har förbrukat under de senaste 200 åren. Hänger kolonialismen samman med miljöproblemen? Är det rimligt att vi importerar råvaror från fattiga länder och vad ska de i så fall få för kompensation? En sjättedel av jordens befolkning i de rika länderna konsumerar mer än hälften av jordens olja och står för hälften av alla koldioxidutsläpp. Vilka politiska initiativ skulle kunna tas för att skapa miljörättvisa?

Avfall

Mycket går att återvinna! Vad gör du med sång som blir över eller som du tröttnat på? Kläder, möbler, leksaker och andra konsumtionsvaror? Sopsorterar du hemma och på jobbet? Finns det kompost där du bor? Går det att sortera metall, plast och papper?

För­fat­tare

Gabriel Widing, ABF NSS

Instruk­tio­ner

1. Samla en grupp av personer med olika bakgrund, sammanhang eller arbetsuppgifter. 5–10 personer är lagom.
2. Var och en presenterar sig själv och vad en jobbar med. Alla ska få med sig tips på vad de kan göra.
3. Börja med att vända er till en person. Alla deltagare skriver under tystnad ner 3 tips på saker man kan göra eller tänka på om man befinner sig i den personens arbetsposition och sammanhang. Det kan vara bra att använda post-it lappar eftersom de är ganska små och inte skapar någon press på korrekta formuleringar, dessutom anonymiseras tipsen litegrann. Fortsätt i tur och ordning tills alla har fått 3 gånger så många tips som det finns deltagare.
4. Varje person får i tur och ordning läsa upp vilka tips de har fått och kan reflektera över vad den redan gör, vad den kan göra och vad som skulle kännas svårt eller bra. Kanske kommer nya idéer under det samtalet. Understryk här att det här är just tips och inte någon kravlista.
5. Får ni riktigt bra idéer kan ni göra ett par klimatpaket.

Nedan hittar du filmer mellan 20–30 minuter gjorda av deltagare på kursen “Klimat och förändring — med filmen som verktyg” på Färnebo folkhögskola filial Göteborg i samarbete med FilmCentrum Väst. ABF har visningsrätt till filmerna. De kan fungera som underlag för en studiecirkel eller visas som kulturprogram. Till varje film finns några diskussionsfrågor.

• Alla filmer hittar du strömmade här
• Studiematerial till filmerna i PDF-format
• Vill du ha DVD-skivor med samtliga filmer för användning i cirklar eller som studieprogram så skicka ett mejl till gabriel.widing@abf.se — vi har ca 80 kopior. Först till kvarn.

Nu jävlar!

- en film om klimataktivism

En film om aktivister som försöker påverka och förändra. Ni kommer att få se allt ifrån klimatfastande ungdomar till suffragetter i ny tappning. Syftet med filmen är att inspirera och uppmuntra till engagemang och delaktighet.

1. I filmen berättar Sara om hur hon fastade för klimatet. Varför gjorde hon det? Är det ett bra sätt att påverka?
2. Göran pratar om att det behövs fler klimat– engagerade i de politiska partierna. Varför är det viktigt? Är partipolitik rätt väg att gå?
3. Björn pratar om att klimatrörelsen idag är gan– ska svag, men att den kan bli väldigt bred. På vilket sätt skulle man kunna skapa en starkare och bredare klimatrörelse? Varför är inte fler engagerade tror du?
4. I slutet av filmen pratar Miahabo om att bryta mot lagen. Kan det vara okej att bryta mot lagen för att uppnå ett syfte? I så fall varför/varför inte?
5. I filmen nämns det att många människor har en ganska negativ syn på aktivister. Håller du med? Vad kan det i så fall bero på?

Nya gröna vågen?

–en film om livsstilar och förändring

Konsumtionshets, materialism och prestationskrav? Vill vi ha det så? Filmen visar två människor som aktivt tagit avstånd från det västerländska mainstream-samhället och valt ett alternativt sätt att leva på — i storstaden och på landet.

1. Hur ska vi försörja världens befolkning med mat efter Peak Oil, då oljeutvinningen minskar?
2. Vad vinner man som privatperson på att odla sin egen mat?
3. Hur skulle man kunna odla mat i städerna?
4. Hur skulle Transistion Town-konceptet kunna appliceras på just ert samhälle?
5. Är vi inne i en ny ”grön våg”? Och i så fall varför?

Är du nyfiken grön?

–en film om makten att förändra

Nina är en tjej som läst om klimatförändringarna i världen och drabbats av klimatångest. Hennes bror Arvid ger sig ut i den smutsiga staden för att försöka hitta ett botemedel — en hoppfull vision om en hållbar framtid. På vägen träffar han livs levande exempel på att det faktiskt går att göra någonting åt situationen i världen — människan har makt att förändra.

1. Fredsforskaren Stellan Vinthagen säger att förändring måste komma underifrån, från till exempel folkrörelser, vad menar han med det och stämmer det?
2. Aktivisten Ian pratar om att vi måste hitta på andra saker med vår tid än att konsumera och jobba – vad menar han med det och hur kan det vara bra för klimatet?
3. Prästen Lotti säger att hon känner mening då hon kämpar tillsammans med andra människor – varför är det viktigt att organisera sig och hur kan man göra det i klimatfrågan?
4. Konstnären Fateme säger att alla kan påverka och det bara är du som sätter gränserna för dig själv – hur kan man påverka dagens klimat– förändringar till något bättre?
5. I filmen säger Arvid, brodern, att det verkar som om människor alltid måste sätta naturen innan– för sina egna ramar – hur tror du han menar?
6. Vägvisaren tycker att bilarna har tagit över staden och att det är fult – varför är bilen så viktig för människan? Hur kan man göra för att minska bilismen?

Rea på lycka

–en film om konsumtion

När blev lycka detsamma som prylar? Genom intervjuer med experter och “vanliga” människor visas problemen med konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv. Utgångspunkten är att världen och miljön inte håller för den påfrestning som en ständigt ökad konsumtion innebär. Måste vi konsumera mer för att vara lyckliga eller finns det alternativ?

1. Hur ser du på konsumtion, konsumerar vi för mycket i Sverige?
2. Kan man köpa lycka?
3. Vad är lycka för dig?
4. Om tid är pengar så måste pengar också vara tid säger Jörgen Larsson, doktorand vid Göteborgs universitet, vad menar han med det?
5. I filmen finns det olika åsikter om vem som bär ansvaret är för den ökade konsumtionen. Vad tycker du att man kan göra åt problemet?

Visa en föreläsning med tillväxtkritikern Christer Sanne. Filmen går att titta på nedan, eller ladda ner till hårddisken. Klicka på symbolen nere till höger i bild för att få fullskärm.

Om du vill använda klimatpaketen i tryckt material så är du välkommen att använda följande filer. Till exempel om du vill berätta om hur många paket som din avdelning har genomfört.

Klimatpaket — logo

Ladda ner EPS

Lätt paket

Ladda ner EPS

Stort paket

Ladda ner EPS

Avancerat paket

Ladda ner EPS

Arbetarnas Bildningsförbund ska arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle – ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

• Vi ska genom vårt folkbildningsarbete vara en viktig arena för hållbar utveckling och på så vis bidra till skapandet av ett hållbart samhälle.
• Vi ska genom ett aktivt förhållningssätt ta eget ansvar och samtidigt föra en dialog med våra medlemmar och föreningar om vägen till en hållbar framtid.
• Vi ska genom att bli mer resurssnåla och kretsloppsanpassade i vårt dagliga arbete, visa vägen till en hållbar framtid.
• Vi ska ständigt bli bättre folkbildare genom att ”leva som vi lär”

Nu startar ABF nationella utvecklingsprojekt i samverkan med avdelningar och/eller medlemsorganisationer. De nationella utvecklingsprojekten ska inte styras direkt från förbundet, alla projektledare är knutna till avdelningar eller medlemsorganisationer och har därmed en direkt relation till verksamheten. Det är kul att denna modell sprider sig – det är ju just så vi jobbat med Hållbar utveckling-projektet. Nu står det klart att vi ska hålla på med det i åtminstone ett år till. Dessutom ska varje projekt, liksom klimatpaket.se, ha en blogg! På så sätt ska man kunna följa arbetet medan det händer och projektledarna ska bli mer tillgängliga.

På vårt första möte med alla projektledarna diskuterade vi just tillgänglighetsfrågor och användarvänlighet. Nästa träff ska förhoppningsvis ske med hjälp av videokonferenssystem för att minska resetider, resekostnader och inte minst klimatpåverkan. Jag hoppas att alla nationella projekten har med sig ett hållbarhetsperspektiv i det de sysslar med. Jag återkommer med info om var dessa projektbloggar ligger.

Nedan kommer några bilder från träffen, klicka på bilderna för att se dem i full storlek.

Nedan kommer några personliga tankar från Gabriel Widing, projektledare för klimatpaket.se. Det handlar om bakgrunden till sidan.

Isbjörn på Ombudsmannakonferens

När jag kom in i organisationen på vårkanten 2009 fanns det en nationell grupp med intresserade från olika regioner som samlats ihop för att tänka kring ABF och klimatfrågan. Till sin hjälp hade man två miljökonsulter från Esam, som satt igång en spännande process. Målet för gruppen var att ABF någon i framtiden skulle fungera som en ”hållbar organisation”, alltså en organisation som tar aktiv del i att forma samhället i en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. På den ekonomiska och sociala sidan kan ABF vara stolta över sitt arbete, medan vi inte har kommit loka långt vad gäller ekologisk hållbarhet. Det finns flera exempel på hur ABF mer eller mindre omedvetet ställer till ekologiska problem. Till exempel fick jag berättat för mig om en avdelning som flyttat ut sina lokaler några kilometer utanför en mindre stad, för att det var större och billigare. På minussidan krävde placeringen ett intensivt bilåkande för att deltagarna skulle kunna ta sig dit. När flera olika intressen står emot varandra, som i det fallet ekonomi-ekologi, så blir det såklart extra problematiskt, och det gäller att ha tydliga prioriteringar.

Klimatgruppen jobbade på konsultföretaget Esams inrådan utifrån idén om att organisationen behövde en lång tidsplan med tydliga målbilder för att kunna ställa om till en hållbar organisation. Jag började tidigt att tänka i andra banor. Eftersom ABF är en spretig organisation som inrymmer extremt många olika organisationsformer, nätverk och grupperingar så hade jag svårt att se hur en handlingsplan skulle kunna hjälpa oss att få alla dessa olikartade formationer att verka för en hållbar utveckling. Min oro bestod inte så mycket i att kommunicera vikten och betydelsen av att ställa om, utan snarare handlade det om hur vi skulle kunna utveckla verktygen för att göra det möjligt för alla aktörer att verkligen ta initiativ och förändra sina praktiker.

Jag började diskutera och skissera en handlingsplan utifrån andra principer. Flera av de tankarna fick jag också gehör för från gruppen. För det första så är jag övertygad om att det krävs ett myller av olika initiativ för att möta de stora utmaningar och omvälvningar som hör samman med rubbade ekosystem och begränsade materiella resurser. ABF måste, liksom resten av samhället och kulturen vara förberedda på att ställa om, genom såväl frivilliga justeringar som påtvingade omständigheter.

Klimatråden – åka runt och så frön

När klimatgruppen var överens om att vi skulle satsa på idén om klimatpaket någon gång i slutet av mars så var det dags att sprida ordet och förmedla idéerna till organisationen. Det började väldigt dråpligt genom att vi blev nekade utrymme på Ordförande– och ombudsmannakonferensen som skulle låg i mitten av juni. Det är visserligen förståeligt med tanke på att vi var lite sent ute. Jag åkte dit över dagen med flyers och en isbjörnsdräkt i väskan och lyckades nå ut med information till de flesta närvarande genom att lufsa runt i hallarna under en paus i programmet.

Under hösten engagerades Tomas Hjort, hemmahörande i ABF Örebro och Lena Nätt från ABF Jönköping, båda med varsin halvtidsanställning. Tomas skulle organisera klimatråd och Lena ta ansvar för att klimatpaketen kom till rätta, men i praktiken arbetade vi tillsammans med alla delar i projektet.

Eftersom klimatpaketen skulle involvera intresserade från alla möjliga i ABF så använde vi den ökända e-postfunktionen ”alla på ABF” för att nå ut med information om de regionella klimatträffar som vi beslutat oss för att genomföra. Detta icke-hierarkiska inbjudningsförfarande föll väldigt väl ut. Deltagarna i träffarna hade väldigt olika arbetspositioner, vilket berikade diskussionerna och blev grunden för den metodik som växte fram under processen. Det väldigt givande för ordföranden, ombudsmän, ekonomiansvariga, administratörer, cirkelledare, projektledare, sekreterare, ungdomsansvariga, studiesamordnare, verksamhetsledare, osv att jobba tillsammans med frågorna.

Klimatråden genomfördes i sex av sju regioner, men med deltagare från samtliga. De pågick under heldagar och bestod av två korta föreläsningar och ett längre workshop-pass. Vi var alltid två personer närvarande eftersom vi kompletterar varandra. Lena är den obotlige optimisten, Tomas pragmatiker och jag själv är ganska bra på att oroa och understryka angelägenheten i frågorna.

Närmare fyrtio personer deltog under de sex träffarna, en övervägande del var kvinnor. Många uppskattade träffarna och vi fick positiv feedback. Ett av syftena med träffarna var att informera och inspirera kring klimatpaketen och verktyget för att dela dessa paket: www.klimatpaket.se

Använd bilden här om du vill sprida klimatpaket.se t ex på din ABF-avdelnings hemsida. Bannern är ett bra sätt att visa att vi är i rörelse för att bidra till hållbar utveckling. Om du vill göra lätt för dig så använder du följande kod och klipper in på din hemsida, eller i ett foruminlägg eller på en blogg eller var du nu önskar ha den:

<a href="http://www.klimatpaket.se/"><img src="http://www.klimatpaket.se/wp-content/uploads/banner1.jpg" border="0" alt="Banner"></a>