För­fat­tare

Gabriel Widing

Instruk­tio­ner

Skicka ut föl­jande till alla cir­kel­le­dare, eller skicka ut det första styc­ket till­sam­mans med en ny snackis varje gång ett nyhets­brev går ut till cirkelledarna.

Är du cir­kel­le­dare? Ta gärna upp håll­bar utveck­ling till dis­kus­sion i din stu­die­cir­kel! Varje [månad/vecka/nyhetsbrev] ger vi för­slag på en snackis inom miljö– och kli­mat som kan vara värd att ta upp med del­ta­garna.

Mat är all­tid dagsaktuellt

Hur kan vi bidra till en håll­bar utveck­ling genom att äta bra? Är frå­gan vik­tig? Tit­tar man på krav– och rätt­vi­se­märk­ningar? Går det att odla någon­ting själv eller hitta andra när­pro­du­ce­rade alter­na­tiv där ni bor? När under året ska man äta vad? Hur ofta äter ni vegetariskt?

Den glo­bala uppvärmningen

Den sam­lade kåren av kli­mat­fors­kare är oro­liga för att pla­ne­ten ska bli var­mare. Vad beror det på? Hur påver­kar det olika län­der? Påver­kar det oss i Sve­rige? Vad kan vi göra för att minska den glo­bala uppvärmningen?

Bio­lo­gisk mångfald

Många växt– och djurar­ter är hotade av kli­mat­för­änd­ring­arna. Flera arter går för­lo­rade varje dag. De kan ha vik­tiga funk­tio­ner i ett större eko­lo­giskt sam­man­hang, de kanske renar vatt­net eller när något annat djur. Vad kan vi göra för att behålla bio­lo­gisk mång­fald i Sve­rige på andra plat­ser på jorden?

Ener­gi­frå­gan

Kärn­kraft, olja och kol. De fos­sila bräns­lena är änd­liga resur­ser, de kan ta slut. När hän­der det egent­li­gen, är mins­kad ener­gi­för­bruk­ning något vi behö­ver tänka på redan nu? Hur hål­ler vi oss varma, hur värms era hem, arbets­plat­ser och stu­di­e­lo­ka­ler upp? Hur pro­du­ce­rar och dis­tri­bu­e­rar vi varor? Hur för­flyt­tar vi oss? Hur kan vi utveckla för­ny­el­se­bar energi?

Trans­por­ter

Vi reser och rör på oss varje dag. Hur tar ni er till jobb, skola och vän­ner? Vad är för­de­larna med kol­lek­tiv­tra­fik och cykel? Kan vi minska bil­be­ro­en­det? Vad skulle krä­vas för att för­ändra era egna och hela sta­dens livs­möns­ter? Är det rim­ligt att flyga på semes­ter varje år? Var­i­från kom­mer ben­si­nen vi tan­kar bilen med, vilka länder?

Hem­met

Vad gör ni hemma för att bidra till en håll­bar utveck­ling? Hur står det till med källsor­te­ring, ener­gi­be­spa­ring och mat­va­nor? Finns det pengar att tjäna på kli­mats­mart leverne eller blir det bara dyrare? Finns det sätt att för­enkla för män­ni­skor att leva håll­bart där du bor?

Mil­jötän­kande på job­bet och i skolan

Vad gör du och dina med­ar­be­tare eller din skola för kli­mat­på­ver­kan? Finns det något man kan göra bättre? Vad finns det för svå­rig­he­ter och möj­lig­he­ter att för­ändra den situ­a­tio­nen? Slö­sar man på energi och andra resurser?

Kon­sum­tion

Var pro­du­ce­ras varorna vi hand­lar? Möb­ler, lek­sa­ker, tek­nik­pry­lar, osv. Har du habe­gär efter något spe­ci­ellt just nu? Vad är det som får oss att vilja samla på oss nya ägo­de­lar. Finns det något vi ång­rar att vi köpt? Går det att dela med sig av sina gre­jer så att alla inte måste köpa samma sak?

Mil­jörätt­visa

Vad har det glo­bala nord för skuld gente­mot syd? Kan vi kom­pen­sera för de resur­ser vi har för­bru­kat under de senaste 200 åren. Hänger kolo­ni­a­lis­men sam­man med mil­jöpro­ble­men? Är det rim­ligt att vi impor­te­rar råva­ror från fat­tiga län­der och vad ska de i så fall få för kom­pen­sa­tion? En sjät­te­del av jor­dens befolk­ning i de rika län­derna kon­su­me­rar mer än hälf­ten av jor­dens olja och står för hälf­ten av alla kol­di­ox­id­ut­släpp. Vilka poli­tiska ini­ti­a­tiv skulle kunna tas för att skapa miljörättvisa?

Avfall

Myc­ket går att åter­vinna! Vad gör du med sång som blir över eller som du trött­nat på? Klä­der, möb­ler, lek­sa­ker och andra kon­sum­tions­va­ror? Sop­sor­te­rar du hemma och på job­bet? Finns det kom­post där du bor? Går det att sor­tera metall, plast och papper?

För­fat­tare

Gabriel Widing, ABF NSS

Instruk­tio­ner

1. Samla en grupp av per­so­ner med olika bak­grund, sam­man­hang eller arbets­upp­gif­ter. 5–10 per­so­ner är lagom.
2. Var och en pre­sen­te­rar sig själv och vad en job­bar med. Alla ska få med sig tips på vad de kan göra.
3. Börja med att vända er till en per­son. Alla del­ta­gare skri­ver under tyst­nad ner 3 tips på saker man kan göra eller tänka på om man befin­ner sig i den per­so­nens arbets­po­si­tion och sam­man­hang. Det kan vara bra att använda post-it lap­par eftersom de är ganska små och inte ska­par någon press på kor­rekta for­mu­le­ringar, dess­utom ano­ny­mi­se­ras tip­sen litegrann. Fort­sätt i tur och ord­ning tills alla har fått 3 gånger så många tips som det finns deltagare.
4. Varje per­son får i tur och ord­ning läsa upp vilka tips de har fått och kan reflek­tera över vad den redan gör, vad den kan göra och vad som skulle kän­nas svårt eller bra. Kanske kom­mer nya idéer under det sam­ta­let. Under­stryk här att det här är just tips och inte någon kravlista.
5. Får ni rik­tigt bra idéer kan ni göra ett par kli­mat­pa­ket.

Mål­grupp

Per­so­nal, Ledning

För­fat­tare

ABF Skåne

Instuk­tio­ner

• Ät eko­lo­gisk frukost
• Använd tyg­på­sar istäl­let för plastpåsar
• Slopa flaskvat­ten och använd dricks­vat­ten från kran
• Välj häl­so­samma och mil­jö­vän­liga mär­ken när du köper mat

Mål­grupp

Per­so­nal, Ledning

För­fat­tare

Yvonne.Borg, Trel­le­borg, yvonne.borg @abf.se

Instruk­tio­ner

Vid alla inköp ställa mil­jökrav på leve­ran­tö­rerna. Inköp till kon­tor, verk­sam­het och kurs/konferens.

Mål­grupp

Per­so­nal, Ledning

För­fat­tare

Yvonne Borg, Trel­le­borg,  mail: yvonne.borg@abf.se

Instuk­tio­ner

Stäng av all tek­nisk utrust­ning när den inte används.

Mål­grupp

All­män­he­ten

För­fat­tare

Bir­gitta Anders­son, ABF Norra Väs­ter­bot­ten, Mail: birgitta.andersson@abf.se

Medar­ran­gö­rer

Studieförbund/Landsting/Länsstyrelsen/Kommun/Föreningar

Ta kon­takt med ortens alla stu­di­e­för­bund och ansva­riga på kommun/Länsstyrelse/Landsting och lyft undan pengar till en gemen­sam klimatdag.

Tips på innehåll

Före­läs­ningar:

Komu­nens per­so­nal, t.ex. kon­su­mentråd­gi­vare, per­so­nal från miljökontoret

Panel­de­batt med de olika par­ti­erna om klimatet

Universitet/Högskola har många bra föreläsare

ABF:s egna föreläsare

Mat:

Ortens lokala odlare, Livs­me­dels­af­fär som visar sitt eklo­giska utbud. Är det som­mar kan man ha en mark­nad ute.

Utställ­ningar:

ABF:s eget utställ­nings­ma­te­rial, Vil­ken väg väl­jer du?

Mont­rar:

Diverse andra före­tag som vill visa upp sina eko­lo­giska alternativ.

För­e­ningar visar upp sina eko­lo­giska lös­ningar (Riks­byg­gen t.ex.)

Stu­di­e­för­bund:

ABF:s egen mon­ter med pre­sen­ta­tion av Håll­bar utveck­ling nu!/Hållbar mat nu!/Klimatskolan m.m.

Träffa andra från din region
Var med och utveckla ABF till en håll­bar orga­ni­sa­tion
Lär dig om Kli­mat­pa­ke­ten

27 okt | Region 4: Mitt
Värm­land, Öre­bro, Väst­man­land, Sörm­land, Dalarna, Öster­göt­land och Upp­sala
Träf­fen sker i Hallsberg

10 nov | Region 2: Syd­östra Göta­land
Ble­kinge, Östra Småland/Öland, Kro­no­berg, Jön­kö­ping och Got­land
Träf­fen sker i Alvesta

11 nov | Region 1: Skåne
Träf­fen sker i Malmö

12 nov | Region 6: Södra Skogs­lä­nen
Gäv­le­borg och Mel­lan­norr­land
Träf­fen sker i Sundsvall

23 nov | Region 3: Västsve­rige
Hal­land, Göte­borg och Västra Göta­land
Träf­fen sker i Göteborg

2 dec | Region 7: Norra Skogs­lä­nen
Väs­ter­bot­ten och Norr­bot­ten
Träf­fen sker i Umeå

7 dec | Region 5: Stock­holm
Stock­holms län. Träf­fen sker i Sund­by­berg 

Håll­bar utveck­ling krä­ver ett hand­lande som tar hän­syn till soci­ala, eko­no­miska och eko­lo­giska frå­gor. Till­sam­mans kan vi mini­mera våra kol­di­ox­id­ut­släpp och övriga miljöpåverkan.

Kur­sen, mat, resa och i vissa fall boende finan­sie­ras av pro­jek­tet ABF — en kli­mats­mart orga­ni­sa­tion. Anmäl dig så snart som möj­ligt till Tomas Hjort: tomas.hjort@abf.se. Det finns 12 plat­ser per region.

Pre­li­mi­närt schema

10.00

Pre­sen­ta­tion av dagen och av varandra
Håll­bar utveck­ling – Var­för?
Mate­rial: Håll­bar utveck­ling Nu! och Håll­bar mat Nu!

12.00
Lunch

13.00
ABF som håll­bar orga­ni­sa­tion – Klimatpaket

14.00
Så fun­ge­rar klimatpaket.se

14.30
Works­hop: Skriva klimatpaket

15.30
Avslu­tande diskussion

16.00
Avslutning

Lokala vari­a­tio­ner kan förekomma.

FÖRFATTARE

Petra Seger­berg, petra.segerberg@abf.se

Säsongs­gui­den är häm­tat från Min­pla­net som drivs av Världs­na­tur­fon­den och del­fi­nan­sie­ras av TV4-Gruppen, Trygg-Hansa och Kal­mar kom­mun. Lis­tan häm­ta­des 090830.

INSTRUKTIONER

Den här säsongs­gui­den är inde­lad i fyra års­ti­der. För att den ska vara över­skåd­lig har vi valt att inte lista t ex alla olika sal­lads­sor­ter eller bönsor­ter. Gui­den base­ras på svenska växt­sä­songer, men odlings­sä­songer vari­e­rar från Norr­land till Skåne, så det är inte all­tid gui­den stäm­mer för dig. När en grön­sak är aktu­ell pre­cis i bör­jan eller i slu­tet av en års­tid, står den där den är mest aktu­ell. En stor matupp­le­velse glöm­mer man inte. Men idag står mat också för en stor del av vår mil­jöpå­ver­kan. Den står för 25 pro­cent av våra utsläpp av växt­hus­ga­ser, och för 75 pro­cent av över­göd­ningen till t ex Öster­sjön. När­pro­du­ce­rat är oftast godare och nyt­ti­gare än det som har trans­por­te­rats lång väg från plat­sen där det odlats. Grön­sa­ker, bär och frukt har fått mogna på plats, och både smak och närings­äm­nen beva­ras då bättre. Äter du närod­lat bidrar du även till att sänka utsläp­pen av växt­hus­ga­ser. Att äta mer vege­ta­riskt och mindre kött gör också stor skill­nad för din mil­jöpå­ver­kan eftersom de flesta grön­sa­ker ger lägre utsläpp än kött. Sal­lad orsa­kar till exem­pel 376 gram kol­dio­dekvi­va­len­ter per kilo, medan siff­ran för nöt­kött mel­lan 15 till 20 kilo kol­di­ox­i­de­kvi­va­len­ter per kilo kött, alltså minst fem­ton gånger sin egen vikt. Väl­jer du vilt, lamm och fågel ger det lägre utsläpp än nöt­kött. Att hitta eko­lo­giska varor kan vara lät­tare än att hitta närod­lade. Eko­lo­giska varor bidrar till bättre djur­håll­ning, mins­kad kemi­ka­li­e­an­vänd­ning och mindre över­göd­ning. Idag slänger vi över en fjär­de­del av den mat som vi tar hem från affä­ren, oät­lig mat som skal och ben­res­ter oräk­nade. Kol­di­ox­id­ut­släp­pen för den slängda maten mot­sva­rar utsläp­pen från 700.000 bilar.  Ofta kan du använda mer på en grön­sak än du tror. Till exem­pel bla­den och stjäl­ken på blomkål.

Vår mars, april, maj

Gurka, Jord­ärt­skocka, Kål­rot, Maj­rova, Morot, Pals­ter­nacka, Pep­par­rot, Pota­tis, Rabar­ber, Rot­sel­leri, Rädisa, Röd­beta, Spar­ris, Spe­nat, Vitkål.

Som­mar juni, juli, augusti

Blom­kål, Broc­coli, Bär, Bönor, Fänkål, Grönkål, Gurka, Hav­torns­bär, Jord­gub­bar, Sal­lad, Spar­ris, Kål­rot, Krus­bär, Körs­bär, Lök, Man­gold, Maj­rova, Morot, Pals­ter­nacka, Plom­mon, Pota­tis, Rabar­ber, Rot­sel­leri, Rädisa, Röd­beta, Spar­ris, Spe­nat, Squash, Tomat, Vin­bär, Ärtor,

Höst sep­tem­ber, okto­ber, november

Blom­kål, Broc­coli, Brys­sel­kål, Bönor, Fänkål, Gurka, Jord­ärt­skocka, Kål­rabbi, Kål­rot, Nypon, Morot, Pals­ter­nacka, Pep­par­rot, Per­sil­je­rot, Plom­mon, Pota­tis, Pumpa, Päron, Rot­sel­leri, Rät­tika, Röd­beta, Röd­kål, Slån­bär, Squash, Svart­rot, Vit­kål, Äpp­len, Lamm och skaldjur.

Vin­ter decem­ber, janu­ari, februari

Brys­sel­kål, Grönkål, Gul lök, Jord­ärt­skocka, Kål­rot, Morot, Pals­ter­nacka, Pep­par­rot, Per­sil­je­rot, Pota­tis, Pumpa, Pur­jo­lök, Rot­sel­leri, Rät­tika, Röd­beta, Röd­kål, Röd lök, Sal­ladskål, Svart­rot, Vit­kål, Äpplen

FÖRFATTARE

Petra Seger­berg, petra.segerberg@abf.se

INSTRUKTIONER

Nedan finns en källsor­te­rings­guide där man kan se vad man ska lägga var. Vissa pos­ter på lis­tan kan vara annorlunda i din kommun.

Med disk­me­del, såpa och någon svag syra (t ex citron– eller ättiksyra) kla­rar man de flesta fläc­kar och ren­gö­rings­be­hov i hem­met. För­sök där­för i första hand med ”snälla” medel innan kraf­ti­gare pro­duk­ter används. Se ändå till att du använ­der mil­jö­märkta ren­gö­rings­me­del. Und­vik pro­duk­ter som inne­hål­ler klor (kemisk beteck­ning Cl) och klor­för­e­ningar. Nedan föl­jer några tips.

Fläck­bort­tag­ning från kläder

Om fläc­ken är färsk kan Du för­söka med nedan­stå­ende åtgär­der. Intor­kade fläc­kar kan först behöva mju­kas upp med lite gly­ce­rol. Tänk på att käns­liga fär­ger kan ble­kas av citronsyra, T-röd och väteperoxid.

Blod Blöt­lägg i sal­tat kallt vat­ten, tvätta vid behov.

Bär Använd pres­sad citron eller citronsyra.

Cho­klad Gnid in disk­me­del och tvätta sedan.

Fett Strö på varmt pota­tis­mjöl och borsta bort efter några tim­mar, tvätta sedan vid behov.

Frukt Slå på lite ättika och tvätta sedan.

Gräs Gnid med lite gly­ce­rol (eller tand­kräm) och tvätta.

Klis­ter Till­sätt mat­olja och tvätta.

Kul­spets Gnid in fly­tande såpa eller mjölk och tvätta.

Kåda Använd ofär­gat brännvin.

Mat­olja För­sök med en fuk­tig tyg­bit dop­pad i bakpulver.

Mögel Behandla med väte­pe­roxid (”vätesu­pe­roxid”) och tvätta sedan.

Olja Gnid in fläc­ken med tvål och tvätta sedan med ljum­met tvålvatten.

Rost Använd citronsyra löst i varmt vatten.

Sot Använd såpa eller tvål.

Ste­a­rin Kyl ned plag­get och skrapa bort ste­a­ri­net, behandla sedan som fettfläck.

Svett Gnid med lite gly­ce­rol och tvätta.

Te Blek med ättika och tvätta.

Trycksvärta Använd såpa eller T-röd.

Tuggummi Kyl ned plag­get och för­sök skrapa bort eller badda med T-röd.

Tusch Använd T-röd.

Urin Gnid med lite gly­ce­rol och tvätta.

Vin Strö på salt eller pota­tis­mjöl och lägg sedan plag­get i kallt vatten.

Ägg Använd kallt vatten.

Öl Använd tvål­vat­ten eller ofär­gat brännvin.

Ren­gö­ring av ytor

Använd en rep­fri svamp eller lödd­rande tvålull för käns­liga ytor. Han­te­ring av ättika bör ske med gummihandskar.

Bad­kar Använd i första hand disk­me­del eller såpa. Avkalk­ning kan ske med citronsyra. Rost­fläc­kar kan avlägs­nas med vinsyra.

Bil Använd i första hand disk­me­del, såpa och T-röd. Ställ bilen på gräs­mat­tan eller på grus­gången. Tvätta ofta så går det lät­tare. Moto­rer och kraf­tigt ned­smut­sade bilar bör ren­gö­ras på en verkstad/biltvätt. Bil­tvät­tens funk­tion kan för­säm­ras om egna pro­duk­ter spru­tas på utan­för tvätten.

Cykel Utnyttja disk­me­del eller såpa.

Disk­bänk Använd citronsyra eller gnugga med urpres­sade citronklyftor.

Disk­ma­skin Belägg­ningar mot­ver­kas med någon mat­sked citronsyra då och då.

Dusch­ka­bin Ren­gör med såpa. Tvål­res­ter kan tas bort med t ex citronsyra. Doppa

duschdra­pe­riet i salt­vat­ten så för­hind­ras mögelbildning.

Dusch­sil Lägg silen i citronsyra eller ättiksyra över en natt.

Föns­ter Disk­me­del eller T-röd i ljum­met vat­ten. Efter­putsa med en gam­mal nylonstrumpa.

Föns­ter­kar­mar Disk­me­del.

Glas­bord Disk­me­del eller T-röd (vid fettfläckar).

Golv Svarta rän­der från skor kan tas bort med tand­kräm eller T-röd.

– Klin­ker Såpa (som rengöringsmedel).

– Lino­leum Diskmedel.

– Par­kett Diskmedel.

– Plast Diskmedel.

– Sten Såpa.

– Trä Såpa.

Kaf­fe­bryg­gare Avkalka med ättik­sprit (2 dl) till 8 dl vat­ten. Låt hälf­ten rinna ige­nom och vänta 15 min. Slå på appa­ra­ten igen och låt res­ten gå ige­nom. Avsluta genom att låta några liter vat­ten pas­sera bryg­ga­ren. Ett alter­na­tiv till ättika är några teske­dar citronsyra.

Kakel

– Tvål­res­ter Använd citron– eller vinsyra.

– Fett­fläc­kar Använd såpa.

Karaf­fer Låt stå i ett dygn med vat­ten som till­satts två hac­kade potatisar.

Kastrul­ler Gnid med varmt såp­vat­ten eller tvålull.

Kop­par­fö­re­mål Gnid med ättika och vat­ten eller citronsyra.

Krom­fö­re­mål Gnid med äppelcidervinäger.

Kyl­skåp Ren­gör med diskmedel.

Kök­s­luc­kor Disk­me­del eller såpa.

Lam­por Disk­me­del.

Mikrovågsug­nar Disk­me­del.

Målade ytor Ren­gör med disk­me­del eller såpa.

Pens­lar För­sök all­tid skrapa så myc­ket färg som möj­ligt till­baka till bur­ken. Vat­ten­ba­se­rad färg kan tas bort med vat­ten och såpa. Helst bör man sedan låta vatt­net avdunsta på lämp­ligt ställe och lämna in bur­ken med färgres­terna till en mil­jösta­tion. Vid ren­gö­ring med lös­nings­me­del (t ex lack­nafta) ska väts­kan läm­nas till mil­jösta­tio­nen. Om fär­gad lack­nafta får stå några vec­kor kan van­li­gen en stor del åter­an­vän­das till ren­gö­ring av pens­lar, eftersom fär­gen sjun­ker till botten.

Spis­plat­tor Lätt ren­gö­ring kan ske med disk­me­del eller såpa. Fast­bränd mat tas bort med tvålull. Man kan också putsa plat­torna med bikar­bo­nat på en svamp.

Spishäll Gnid för­sik­tigt med svamp och såpa eller tvålull.

Sil­ver­fö­re­mål Gnid med tand­kräm och skölj eller lägg silv­ret i hett pota­tis­vat­ten. Några soc­ker­bi­tar i sil­ver­lå­dan mot­ver­kar svärta.

Skor Sal­trän­der på skor kan tas bort med ättika.

Stryk­järn Belägg­ningar kan gni­das bort med tandkräm.

Tekop­par Gnid med en svamp med till­sats av bak­pul­ver, citronsyra, salt eller vinsyra.

Tenn­fö­re­mål Gnid med fil­mjölk och polera med tidningspapper.

Ter­mos Blanda en tesked bak­pul­ver med hett vat­ten, skaka om och låt stå några timmar.

TV-rutor Torka för­sik­tigt med ljum­met vat­ten och diskmedel.

Tvätt­ställ Gnugga med bak­pul­ver eller salt och skölj. Vid svå­rare avlag­ringar, gör en ”pasta” av ättika och pota­tis­mjöl som får ligga kvar ett tag.

Ugn Stryk på såpa i ugnen och värm sedan till 100 gra­der. Torka av då ugnen sval­nat. Kvar­va­rande belägg­ningar kan tas bort med tvålull.

Vaser Till­sätt en mat­sked okokt ris och några matske­dar vinäger.

Verk­tyg Rost­fläc­kar kan avlägs­nas med vinsyra på en svamp eller ibland med bara (ros­tiga) ketchup.

WC-stolar Disk­me­del bru­kar räcka om man ren­gör minst två gånger per vecka. Des­in­fek­tion kan ske genom till­sats av några matske­dar hus­håll­sät­tika som sedan får verka under ett par timmar.

Ång­stryk­järn Igen­kal­kade kana­ler kan ren­sas med några matske­dar ättiksyra i vattnet.