Klimatpaket

För­fat­tare

Gabriel Widing

Instruk­tio­ner

Skicka ut föl­jande till alla cir­kel­le­dare, eller skicka ut det första styc­ket till­sam­mans med en ny snackis varje gång ett nyhets­brev går ut till cirkelledarna.

Är du cir­kel­le­dare? Ta gärna upp håll­bar utveck­ling till dis­kus­sion i din stu­die­cir­kel! Varje [månad/vecka/nyhetsbrev] ger vi för­slag på en snackis inom miljö– och kli­mat som kan vara värd att ta upp med del­ta­garna.

Mat är all­tid dagsaktuellt

Hur kan vi bidra till en håll­bar utveck­ling genom att äta bra? Är frå­gan vik­tig? Tit­tar man på krav– och rätt­vi­se­märk­ningar? Går det att odla någon­ting själv eller hitta andra när­pro­du­ce­rade alter­na­tiv där ni bor? När under året ska man äta vad? Hur ofta äter ni vegetariskt?

Den glo­bala uppvärmningen

Den sam­lade kåren av kli­mat­fors­kare är oro­liga för att pla­ne­ten ska bli var­mare. Vad beror det på? Hur påver­kar det olika län­der? Påver­kar det oss i Sve­rige? Vad kan vi göra för att minska den glo­bala uppvärmningen?

Bio­lo­gisk mångfald

Många växt– och djurar­ter är hotade av kli­mat­för­änd­ring­arna. Flera arter går för­lo­rade varje dag. De kan ha vik­tiga funk­tio­ner i ett större eko­lo­giskt sam­man­hang, de kanske renar vatt­net eller när något annat djur. Vad kan vi göra för att behålla bio­lo­gisk mång­fald i Sve­rige på andra plat­ser på jorden?

Ener­gi­frå­gan

Kärn­kraft, olja och kol. De fos­sila bräns­lena är änd­liga resur­ser, de kan ta slut. När hän­der det egent­li­gen, är mins­kad ener­gi­för­bruk­ning något vi behö­ver tänka på redan nu? Hur hål­ler vi oss varma, hur värms era hem, arbets­plat­ser och stu­di­e­lo­ka­ler upp? Hur pro­du­ce­rar och dis­tri­bu­e­rar vi varor? Hur för­flyt­tar vi oss? Hur kan vi utveckla för­ny­el­se­bar energi?

Trans­por­ter

Vi reser och rör på oss varje dag. Hur tar ni er till jobb, skola och vän­ner? Vad är för­de­larna med kol­lek­tiv­tra­fik och cykel? Kan vi minska bil­be­ro­en­det? Vad skulle krä­vas för att för­ändra era egna och hela sta­dens livs­möns­ter? Är det rim­ligt att flyga på semes­ter varje år? Var­i­från kom­mer ben­si­nen vi tan­kar bilen med, vilka länder?

Hem­met

Vad gör ni hemma för att bidra till en håll­bar utveck­ling? Hur står det till med källsor­te­ring, ener­gi­be­spa­ring och mat­va­nor? Finns det pengar att tjäna på kli­mats­mart leverne eller blir det bara dyrare? Finns det sätt att för­enkla för män­ni­skor att leva håll­bart där du bor?

Mil­jötän­kande på job­bet och i skolan

Vad gör du och dina med­ar­be­tare eller din skola för kli­mat­på­ver­kan? Finns det något man kan göra bättre? Vad finns det för svå­rig­he­ter och möj­lig­he­ter att för­ändra den situ­a­tio­nen? Slö­sar man på energi och andra resurser?

Kon­sum­tion

Var pro­du­ce­ras varorna vi hand­lar? Möb­ler, lek­sa­ker, tek­nik­pry­lar, osv. Har du habe­gär efter något spe­ci­ellt just nu? Vad är det som får oss att vilja samla på oss nya ägo­de­lar. Finns det något vi ång­rar att vi köpt? Går det att dela med sig av sina gre­jer så att alla inte måste köpa samma sak?

Mil­jörätt­visa

Vad har det glo­bala nord för skuld gente­mot syd? Kan vi kom­pen­sera för de resur­ser vi har för­bru­kat under de senaste 200 åren. Hänger kolo­ni­a­lis­men sam­man med mil­jöpro­ble­men? Är det rim­ligt att vi impor­te­rar råva­ror från fat­tiga län­der och vad ska de i så fall få för kom­pen­sa­tion? En sjät­te­del av jor­dens befolk­ning i de rika län­derna kon­su­me­rar mer än hälf­ten av jor­dens olja och står för hälf­ten av alla kol­di­ox­id­ut­släpp. Vilka poli­tiska ini­ti­a­tiv skulle kunna tas för att skapa miljörättvisa?

Avfall

Myc­ket går att åter­vinna! Vad gör du med sång som blir över eller som du trött­nat på? Klä­der, möb­ler, lek­sa­ker och andra kon­sum­tions­va­ror? Sop­sor­te­rar du hemma och på job­bet? Finns det kom­post där du bor? Går det att sor­tera metall, plast och papper?

För­fat­tare

Gabriel Widing, ABF NSS

Instruk­tio­ner

1. Samla en grupp av per­so­ner med olika bak­grund, sam­man­hang eller arbets­upp­gif­ter. 5–10 per­so­ner är lagom.
2. Var och en pre­sen­te­rar sig själv och vad en job­bar med. Alla ska få med sig tips på vad de kan göra.
3. Börja med att vända er till en per­son. Alla del­ta­gare skri­ver under tyst­nad ner 3 tips på saker man kan göra eller tänka på om man befin­ner sig i den per­so­nens arbets­po­si­tion och sam­man­hang. Det kan vara bra att använda post-it lap­par eftersom de är ganska små och inte ska­par någon press på kor­rekta for­mu­le­ringar, dess­utom ano­ny­mi­se­ras tip­sen litegrann. Fort­sätt i tur och ord­ning tills alla har fått 3 gånger så många tips som det finns deltagare.
4. Varje per­son får i tur och ord­ning läsa upp vilka tips de har fått och kan reflek­tera över vad den redan gör, vad den kan göra och vad som skulle kän­nas svårt eller bra. Kanske kom­mer nya idéer under det sam­ta­let. Under­stryk här att det här är just tips och inte någon kravlista.
5. Får ni rik­tigt bra idéer kan ni göra ett par kli­mat­pa­ket.

MÅLGRUPP

Verk­sam­het, studiecirklar.

NIVÅ

Lätt

FÖRFATTARE

Lena Nätt, lena.natt@abf.se

INSTRUKTIONER

Utvär­dera och se om ni kan kli­ma­tan­passa ert material:

• Ekologiskt/Rättvisemärkt kaffe/socker/te
• Pap­per (svan­märkt) och pennor
• White­board­pen­nor (det finns mil­jö­vän­liga alternativ)

Att göra:

• Håll nere anta­let kopi­e­rade sidor
• Öppna ett sam­tal under cir­kelns gång om mate­ri­al­val och håll­bar utveckling.